Befolkningen - Åldrande och livsvillkor
Inom ”Åldrande och livsvillkor” arbetar en tvärvetenskaplig forskargrupp inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin. Projektet har fått 80 miljoner kronor i "Linnéstöd" av Vetenskapsrådet och har bedömts hålla absolut världsklass. Internt är det en av Umeå universitets tolv profilområden för spetsforskning.
Information om hur individuppgifter används inom Åldrande och Livsvillkor (ALC)
I Norrlands inland finns mängder av småkommuner. Många har en åldrande befolkning, ibland är genomsnittsåldern en bit över 50 år, och vi kallar dem kriskommuner. Ironiskt nog är just dessa orter ett slags demografiska framtidsmallar. Europeiska städer kommer att ha fler och fler äldre och skillnaden mot i dag kommer att vara påtaglig inom 20 år. Utvecklingen har kastat om förutsättningarna för hur ett samhälle ska byggas och den omställningen är vi inte redo för.
Den grundläggande frågan är vad som är det framgångsrika åldrandet. Vad gör att vissa klarar sig bättre än andra. Och hur ska samhället se ut för att kunna ta hand om de gamla? Hur ska vår sjuk- och hälsovård se ut? Färre kommer att vara i arbetsför ålder. Vem ska då försörja barn och gamla? Och vad ska de ”nya” gamlingarna göra syssla med? Kvalitet på ålderdomen kräver satsningar. Vilka nya roller finns för dem?
Som ett verktyg för att kunna bedriva forskningen har forskarna tillgång till några av de mest detaljerade databaserna i världen. Programmet är nära kopplat till Demografiska databasen vid Umeå universitet, där man har databaser med uppgifter om människors levnadsförhållanden från 1700-talet och framåt.
Inom programmet har man byggt upp den unika Linnédatabasen. Den kopplar samman information från fyra existerande databaser: Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsens databas, Betulaprojektets databas, och projektet Västerbottens hälsoundersökningars databas. I databasen finns bland annat uppgifter om hälsa, boende, livsstil, minne, familjeförhållanden och arbete. Med hjälp av materialet i databasen kan man följa människor under en lång period, och på ett helt nytt sätt se hur olika faktorer i en människas liv påverkar varandra.
Av integritetsskäl innehåller Linnédatabasen inga personnamn, adressuppgifter, personnummer eller andra id-nummer som kan kopplas till enskilda personer. Linnédatabasen förvaras fysiskt i en dataserver hos Demografiska databasen (DDB) vid Umeå universitet. Det är också DDB som ansvarar för och administrerar databasen. DDB har ett skalskydd som förhindrar obehöriga att komma in. Databasservern och de terminaler om ska användas för att hantera databasen är endast anslutna till ett lokalt slutet nät utan kopplingar till externa nätverk. Linnédatabasen är endast tillgänglig för forskare som är på plats på DDB och verksamma inom forskningsprogrammet Ageing and Living Conditions (ALC). Databasen handhas och administreras av Demografiska databasen vid Umeå universitet.
Säkerhet vid DDBLäs mer på vetenskapsrådets hemsida om vårt "Linnestöd"Visions for the ALC programme
Kontaktinformation:
Anders Brändström, Föreståndare CBS
anders.brandstrom@ddb.umu.se, Tel:+46 90 786 60 63
Annika Westberg, Forskningssekreterare
annika.westberg@ddb.umu.se, Tel: +46 90 786 62 27
Namn: Marianne Liliequist