Historisk Demografi - Starka Forskningsmiljöer
Vi vet att det var missväxt och hög dödlighet under 1830-talet. Och vi vet att antalet kvinnliga småföretagare ökade snabbt i industrialismens spår. Men vi vet inte om det faktiskt var svälten som tog liv eller om det var det faktum att folk flydde de dåliga skördarna och utsattes för smitta. Och vi vet inte heller om de första kvinnliga företagarna verkligen såg chansen till fria liv och självbestämmande eller om det var krass familjeekonomi som tvingade fram sybehörsbutiker och soppkök.
Det här är bara två frågor som vi forskare i ”Starka forskningsmiljöer” arbetar med. I gruppen ingår åtta forskare vid Umeå universitet som knyter samman en serie frågor om bland annat spädbarnsdödlighet, fertilitet, kusingiften och migration bland svenskar och samer.
Uppgifter från kyrkoboksdatabasen POPUM
Studierna är tvärvetenskapliga och trumfkortet i forskningen är kyrkoboksdatabasen POPUM. Den innehåller individuppgifter om personer gifte sig, om de fick barn, flyttade eller vad det till slut var för dödsorsak som avslutade kapitlet. Man kan alltså följa inte bara personen utan hela släkten. Det vi kallar kompletta livsbiografier.
Databasen bygger på församlingsuppgifter från Linköping, Sundsvall, Skellefteå samt ett antal mindre orter i Västerbotten och Norrbotten och övriga Sverige. Dessutom finns uppgifter från stora delar av den samiska befolkningen. De första uppgifterna i databasen är från tidigt 1600-tal och den slutar runt 1900. Detta innebär att man kan titta på vilka som föddes under dysenteriåret 1772 och jämföra hur dessa klarade sig i livet jämfört med dem som föddes fem år tidigare. Man kan också leta mönster bland deras barn eller barnbarn för att spåra hur lång effekt en svält under spädbarnsåren egentligen har över generationer. I en annan kartläggning av kusingiften spårar man så gått som alla sådana äktenskap under 1700- och 1800-talet och när dödsorsaker finns i arkivet kan man dra slutsatser av vilka problem det medför. I ytterligare studier kan vi kartlägga hur samer kapat dödligheten från dubbelt så hög som svenskens 1750 till normal i dag. Ursprungsbefolkningar i andra länder har stort intresse av den samiska utvecklingen när man väl fått klargjort vad som egentligen var avgörande.
Spetsforskning
Starka forskningsmiljöer håller högsta klass och är ett av två områden vid Umeå universitet som får sammanlagt 22 miljoner kronor av Vetenskapsrådet under en femårsperiod. Syftet med det forskningsstödet är att lyfta och stödja svensk spetsforskning.
