Publikationer/Publications
Reports from the Demographic Data Base
Nr 31b. Maria Bergman, Constructing communities. The establishment and demographic development of sawmill communities in the Sundsvall district, 1850-1890. Umeå 2010.
Industrial development in Sweden during the second half of the 19th century led to many technological improvements and resulted in increased production and export. This also meant that the need for workers in the industries grew. The sawmill industry, one of the fastest growing industries during industrialisation, would as a result emanate in teh extablishment and development of sawmill communities due to new production demands. This dissertation focuses on this process and follows the demographic development of the early sawmill settlements on their way to becoming fully fledged communities. It examines the background of the sawmill industry and the sawmill communities' living and working conditions. It includes delving into migration to and from sawmill areas on both a parish and internal parish level between specific area types in order to understand when and from where the sawmill communities were populated. The study also explores the making of the sawmill population by looking at residence, official registration and the sawmill communities' demographic structures. Time of residency, family and kinship networks all contributed to the creation of stable population cores and community structures. The study centres on the early period of industrialism, 1850-1890, when the majority of the sawmill industries were built and it includes information from 31 sawmill communities from the Sundsvall district. This is a longitudinal study, but it also focuses on a few specific sawmills to exemplify the sawmill populations on a more individual level.
Nr 31a. Gabriella Nordin, Äktenskap i Sápmi. Giftermålsmönster och etnisk komplexitet i kolonisationens tidevarv, 1722-1895. Umeå 2009.
Av stor betydelse för den förindustriella familjen var tvåsamheten, och då den legala formen för densamma. Varje hushåll, och därmed de bägge makarna, utgjorde en produktionsenhet där merparten av hushållets konsumtion tillverkades inom det egna hushållet. Giftermålet var alltså en praktisk nödvändighet, ett hushåll var beroende av två samarbetande makar då flertalet arbetsuppgifter var uppdelade efter könstillhörighet. I ett samhälle där dagens moderna sociala välfärd i form av socialförsäkringssystem saknades och man var beroende av släkten var valet av tillkommande en viktig angelägenhet. Ett äktenskap var inte bara ett förhållande mellan man och hustru, inte sällan innebar det nämligen också en relation mellan släkter och större grupper. Studiet över hur individer gifter sig kan således ge viktiga upplysningar om interaktion eller isolation råder mellan olika grupper i ett samhälle. Kolonisationsprocessen i Norrlands inland som fortgick under framförallt senare delen av 1700-talet och fram till slutet av 1800-talet, konstituerar en alllt högre andel kulturmöten mellan samer och inflyttande invånare. Konfrontationen mellan samerna och den icks-samiska nybyggarbefolkningen under kolonisationsprocessen är sedan länge uppmärksammad och omskriven, men i vilken omfattning samerna påverkades av den, kulturellt och demografiskt, är i dagsläget i stort sett outforskat. Med hjälp av digitaliserat kyrkoboksmaterial fokuserar denna avhandling, som rör tidsperioden 1722-1895, på just kulturmöten i form av äktenskap, och avser genom dem spegla kolonisationens tidevarv i det norrländska inlandet.
Nr 30. Tom Ericsson, I giljotinens skugga. En historia om en minoritet under franska revolutionen. Umeå 2009.
Historien om den lutherska minoriteten under den franska revolutionen är i lika hög grad historien om staden Paris som en mötesplats för människor som hade lämnat sitt ursprung för att börja ett nytt liv. Erfarenheten att lämna sitt ursprung och bygga upp ett nytt liv delade dessa människor med alla andra migranter i historien. När historiker och andra har studerat migrationshistorien har ett tydligt mönster framträtt oavsett vilka områden och platser som studerats, nämligen att immigranterna när de bosatte sig i den nya och frammande miljön var beroende av de nätverk de kunde utveckla. Staden Paris utgjorde inget undantag, utan en mycket omfattande historisk forskning har visat mycket ingående hur människor från övervägande rurala områden i Frankrike sökte sig till huvudstaden för sin försörjning och där byggde upp nya sociala nätverk.
Nr 29. Leonardo Fusè, Parents, children and their families: Living arrangements of old people in the XIX century, Sundsvall region, Sweden. Umeå 2008.
Nr 28. Sofia Kling, Vi våga ej helt leva: Barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen. Umeå 2007.
När Alva och Gunnar Myrdal publicerade sin uppmärksammade bok ”Kris i befolkningsfrågan” år 1934 hade det svenska barnafödandet minskat kontinuerligt under femtio års tid. Denna process, som går under namnet fertilitetstransitionen, var ett resultat av att barnbegränsning och abort blivit alltmer accepterade och utbredda fenomen i samhället.
I denna avhandling sätts det minskande barnafödandet i relation till olika kontruktioner av sexualitet och genus. Under den period som omfattas av fertilitetstransitionen, 1880-1940, talades det mycket om både barnbegränsning och relationen mellan könen i det offentliga rummet. Således spreds idéer kring födelsekontroll, och nya genusnormer etablerades. Dessutom kom intima relationer mellan kvinnor och män att omvandlas och födelsekontroll blev ett alltmer accepterat sätt för makar att utforma sin familj på. Avhandlingen utgår från pressmaterial, äktenskapsrådgivningslitteratur och propagandaskrifter i syfte att ringa in de idéer om barnbegränsning, sexualitet och genus som cirkulerade under perioden. Dessutom används ett brevmaterial för att belysa hur enskilda män och kvinnor både upplevde de tillgängliga barnbegränsande metoderna liksom hur de använde dessa för att forma sin framtid.
Nr 27. Hans Nilsson och Lars-Göran Tedebrand, Familjer i växande städer. Strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige 1840-1940. Umeå 2005.
Familjehistoria är idag ett expansivt forskningsområde över hela världen i skärningspunkten mellan ämnen som antropologi, ekonomisk historia, historia, historisk demografi och historiesociologi. Familj och hushåll är också viktiga analysredskap inom genetisk, epidemiologisk och hälsohistorisk forskning.
I den här boken studeras den svenska stadsfamiljens historia under perioden 1840-1940 men också med utblickar fram till idag. Det är en tid under vilken Sverige förva ndlas från jordbruksland till modernt industriland med flertalet människor bosatta i städer och tätorter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen i två mellanstora städer, Linköping och Sundsvall. De nya möjligheter att belysa stadsbefolkningars demografiska beteenden som Demografiska databasens i Umeå digitaliserade kyrkobokföring erbjuder utnyttjas. Men också folkräkningar, folkräkningsmanuskript och olika kvalitativa källor kommer till användning.
Nr 26. Maria J. Wisselgren, Att föda barn – från privat till offentlig angelägenhet. Förlossningsvårdens institutionalisering i Sundsvall 1900–1930. Umeå 2005.
För hundra år sedan, vid sekelskiftet 1900, förlöstes kvinnor vanligen i sina hem. 1900-talets första decennier kan emellertid beskrivas som en vöergångstid, då andra alternativ till hemmet som förlossningsplats började bli aktuella. Utbudet av förlossningsinrättningar ökade och en allt större andel kvinnor övergick till att bli förlösta vid dessa. Vad föranledde denna övergång till anstaltsvård vid förlossning?
Med Sundsvall som lokalhistoriskt exempel studerar denna avhandling övergången från hemförlossning till anstaltsförlossning, det vill säga förlossningsvårdens institutionalisering. I denna lokalt förankrade process lyfts särskilt barnaföderskornas roll fram, liksom institutionaliseringens inferkan på spädbarnsdödlighetens nedgång. Studien tar sin utgångspunkt i tiden före välfärdsstatens formativa skede, då förlossningsvårdens övergick från att ha varit en privat angelägenhet till att bli ett offentligt och statligt ansvars- och intresseområde.
Nr 25. Elisabeth Engberg, I fattiga omständigheter. Fattigvårdens former och understödstagare i Skellefteå socken under 1800-talet. Umeå 2005.
I de bilder av 1800-talets landsbygdssamhälle som möter oss i litteratur och folkminnen är ofta en utbredd fattigdom ett bärande inslag. Den hjälp samhället kunde erbjuea de fattiga framstår, i ljuset av 1900-talets välfärdsbygge, som hårdhänt, ovärdig och bristfällig. Samtidigt kan det konstateras att den sociala välfärd som började byggas under 1900-talet inte uppstod i ett vakuum. Redan under 1600-talet fastslogs det i lag att varje socken var skyldig att "föda sine fattige". Det saknades således varken samhällsansvar eller former för social omsorg i det som brukar kallas Fattigsverige, även om de var utformade på ett annat sätt och tog sig annorlunda uttryck än vad som är fallet med dagens generella välfärdssystem.
Nr 24. Befolkningshistoriska perspektiv. Festskrift till Lars-Göran Tedebrand. Red. Anders Brändström, Sören Edvinsson, Tom Ericsson och Peter Sköld. Umeå 2004.
Nr 23. Per Axelsson, Höstens spöke — De svenska polioepidemiernas historia, 1880–1965. Stockholm 2004.
Polio, som länge benämndes barnförlamning, intar en säregen position bland infektionssjukdomarna, inte bara i Sverige utan även internationellt. I sin epidemiska form drabbade sjukdomen till synes bara länder i västvärlden som hade ett väl utvecklat hälsoarbete som lett till att andra epidemiska sjukdomar avtagit eller försvunnit. Polions första epidemier angrep Sverige 1881 som också kom att bli det land som hemsöktes hårdare än andra länder av de epidemier som ägde rum under 1900-talets sex första decennier. "Ej alltid dödar han med feberlågor. Han skonar offret till ett liv av plågor" skrev upptäcktsresenären Sven Hedin i en dikt om barnförlamningen 1912. Epidemierna orsakades av ett virus som - utan förvarning - kunde angripa och förlama vem som helst men som framför allt drabbade barn. Sjukdomens gåtfulla uppträdande förbryllade inte bara befolkning och lekmän utan också läkarvetenskapen ända fram till vaccinets inträde på 1950-talet. Höstens spöke beskriver och analyserar polioepidemierna och hur de inverkade på läkarvetenskap, vård och individer. Därtill belyses epidemiernas demografiska påverkan på Sveriges befolkning under en tidsperiod som kännetecknas av välfärdssamhällets framväxt.
Nr 22. Per-Olof Grönberg, Learning and Returning. Return Migration of Swedish Engineers from the United States, 1880–1940. Umeå 2003.
Nr 21. Lotta Vikström, Gendered Routes and Courses. The Socio-Spatial Mobility of Migrants in Nineteenth-Century Sundsvall, Sweden. Umeå 2003.
This book examines the topic of migration that is an event most of us have experienced. Some of us move for love or labor and the usual goal is to improve our conditions. However, the reasons to mmigrate are manifold and so are the consequences for both the individual and the places to which he or she moves. This was no less true in the past than it is in the present. This thesis explores migrants and their experiences during a time of large-scale socioeconomic transformations. These changes were particularly evident in the nineteenth-century town of Sundsvall to which thousands of men and women chose to move. The causes and consequences of their arrival are analyzed by considering m igrants' geographical backgrounds, socio-economic and demographic characteristics and their life-courses in the town. A variety of methods are employed on a diverse array of sources to identify gendered patterns and experiences of migration but women's path is expecially emphasized. This study recognizes migrants as agents of change who negotiated a turbulent time and setting that influenced their socio-spatial mobility.
Nr 20. Stefan Warg, Familjen i gruvmiljö. Migration, giftermålsmönster och fertilitet i norrbottnisk gruvindustri 1890–1930. Umeå 2002.
Nr 19. Ólöf Garðarsdóttir, Saving the child. Regional, cultural and social aspects of the infant mortality decline in Iceland, 1770–1920. Umeå 2002.
During the first half of the nineteenth century, infant mortality in Iceland was considerably higher than in most other European countries. In fact, levels of infant mortality on this European periphery were comparable only with a few regions in central and northern Europe, all known for a tradition of artifical feeding of newborns or weaning in the first weeks of life. Iceland was not only unique for its high levels of infant mortality. The pace of decline, which came in the late nineteenth century, was even more striking. Thus, by the beginning of the twentieth century, infant survival in Iceland ranked among the best in the world. This book narrates the story of the struggle for improving survival chances for Icelandic children. It focuses mainly on the agents of change - most important of whom were the local midwives.
Nr 18. Lars-Göran Tedebrand and Peter Sköld (eds), Nordic Demography in History and Present-Day Society . Umeå 2001.
Nr 17. Peter Sköld, Kunskap och kontroll. Den svenska befolkningsstatistikens historia. Umeå 2001.
Nr 16. Lars-Göran Tedebrand (ed), Sex, State and Society. Comparative Perspectives on the History of Sexuality. Umeå 2000.
Nr 15. Ann-Kristin Högman, Ageing in a changing society. Elderly men and women in urban Sweden 1830–1930. Umeå 1999.
Nr 14. Anna Lundberg, Care and Coercion. Medical Knowledge, Social Policy and Patients with Venereal Disease in Sweden 1785–1903. Umeå 1999.
Syphilis and gonorrhoea have frequently been illustrated as horrendous diseases that caused fear and panic among aughorities and the sick. Care and coercion has long since characterised Swedish social policy against venereal disease. In early nineteenth century it was perceived as one dangerous malady that caused sores and fevers to its victims and therefor threatened future populations. A mandatory tax and social regulation was enforced from central government to control the sick. During the later parts of the century, syphilis was predominately thought of as spread by the prostitutes and poor women could be subjected to mandatory insprction. By investigating patient-records from two hospitals in the North of Sweden, this study can prove that it was the average citizen of contemporary Sweden that suffered from these illnesses. After being discharged, many patients continued with the kind of the life they had lived before. By comparing the life-biographies of patients to similar men and women in the same society, adult and infant mortality, marriage rates, migration rates and other details about their lives can show that syphilis did not imply death or complete social disrespect.
Nr 13. Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand (eds), Population Dynamics During Industrialization. Umeå 2000.
Nr 12. Peter Sköld, The Two Faces of Smallpox — A Disease and its Prevention in Eighteenth- and Nineteenth-Century Sweden. Umeå 1996.
Nr 11. Lars-Göran Tedebrand (ed.), Orphans and Fosterchildren. A historical and cross-cultural perspective. Umeå 1996.
Nr 10. Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand (eds.), Swedish Urban Demography during Industrialization. Umeå 1995.
Nr 9. Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand (eds), Health and Social Change. Disease, Death and Public Care in the Sundsvall District 1750—1950. Umeå 1993.
Nr 8. Lars-Göran Tedebrand, Gullholmen — ett bohuslänskt fiskeläges demografi. Umeå 1993.
Nr 7. Sören Edvinsson, Den osunda staden. Sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets Sundsvall. Umeå 1992.
Nr 6. Bobbi S. Low, Alice L. Clarke and Kenneth A. Lockridge, Family Patterns in Nineteenth-Century Sweden: Variation in Time and Space. Umeå 1991.
Nr 5. Robert C. Ostergren, Patterns of Seasonal Industrial Labor Recruitment in a Nineteenth Century Swedish Parish: The Case of Matfors and Tuna, 1846–1873. Umeå 1990.
Nr 4. Anders Brändström and Lars-Göran Tedebrand (eds), Society, Health and Population During the Demographic Transition. Umeå 1988.
Nr 3. Kenneth A. Lockridge, The Fertility Transition in Sweden: A preliminary Look at Smaller Geographic Units, 1855–1890. Umeå 1983.
Nr 2. Anders Brändström and Jan Sundin (eds), Tradition and Transition. Studies in microdemography and Social change. Umeå 1981.
Nr 1. Jan Sundin and Erik Söderlund (eds), Time, Space and Man. Essays on Microdemography. Stockholm 1979.
